Samstag, 28. November 2009

პოლიტიკური არქიტექტურა

politikuri arqiteqtura.

interviu politolog daviT asaTianTan. (hamburgi)

- Tu SeiZleba, oriode sityviT gviTxariT Tqveni saqmianobis Sesaxeb.

- damTavrebuli maqvs Tbilisis saxelmwifo universitetis saerTaSoriso urTierTobebis fakulteti da hamburgis universitetis politikuri mecnierebisa da romanistikis fakultetebi. var docenti hamburgis universitetis politikuri mecnierebis kaTedraze. amJamad vwer disertacias politikuri arqiteqturis sferoSi, Temaze - berlinisa da vaSingtonis sinofsisi, maTi topografiuli da arqiteqturuli Taviseburebebze.

- ra aris politikuri arqiteqtura, ra aris am kvlevebis interesebis sfero?

aqve minda visargeblo SemTxveviT da gaviziaro sixaruli Tqveni bolo droindeli warmatebebis gamo, rodesac Tqven migiwvies hamburgis universitetSi leqciebis wasakiTxad. iqneb oriode sityviT gviTxraT, Tu rogoria interesi Tqveni leqciis da Temis mimarT.

- politikur arqiteqturaSi gulisxmoben ganaSenianebul sivrcesa da calkeul Senobebs, romlebic ZiriTadad politikur sistemas emsaxureba da politikuri da socio-kulturuli procesebis anarekls warmoadgens. am dargis Seswavla xdeba calkeuli ganaSenianebuli sivrcisa Tu Senobebis, qalaqgegmarebisa da zogadad poltikis vizualuri inscenirebis mravalferovani SesaZleblobebis interpretaciiT.

politikuri arqiteqturis kvlevebis interesebis sferoc swored garkveuli kulturuli da socialuri fenomenebiT ganpirobebuli politikuri ganaSenianebuli sivrcea (rogorc Senobebs gareT – moednebi, quCebi, Senobebs Soris sivrce, aseve Senobebs SigniT – reprezentaciuli darbazebi, oTaxebi da a. S.), romelic simboloebiT warmoaCens sazogadoebebsa da saxelmwifoebs da am simboloebis daxmarebiT komunicirebs. saerTod unda iTqvas, rom poltikuri arqiteqturis ganmarteba araa erTmniSvnelovani da verc iqneba bevri mizezis gamo.

rac Seexeba Temis mimarT interess, moxaruli var, rom kursis monawileebi ara mxolod politikuri mecnierebis studentebi arian, aramed sxvadasxva disciplinebs warmoadgenen. amis mizezi TviTon Temis arapolitologiuri Sinaarsia. vfiqrob, Temis swored farTo konteqstSi ganxilva aris studentebisaTvis momxibvleli, radgan aseTi tipis seminarebis SeTavazeba germaniaSi akademiuri saganmanaTleblo sistemis reformirebis Semdeg samwuxarod iSviaToba gaxda.

-e.i. SegviZlia vTqvaT, rom Tqveni kvlevebis sfero farTo istoriul-kulturul antropologiur konteqstSia moqceuli da politikas, mis gavlenas sxvadasxva kuTxiT, am SemTxvevaSi arqiteqturaSi asaxviT ganixilavT. Arqiteqtura epoqebis erTerTi yvelazegamokveTiloi formaa adamianebis damokidebulebebisa maT sociumTan mimarTebaSi. SegiZliaT es ufro ganavrcoT da mogviyveT imis Sesaxeb, Tu ra tradicia arsebobs politikuri arqiteqturis kvlevebisaTvis da rogoria misi meTodologia?

- savsebiT marTalia.

rogorc sistematiuri disciplina da samecnirero dargi politikuri arqiteqtura evropaSi, gansakuTrebiT germaniaSi, meore msoflio omis Semdeg Camoyalibda, rodesac evropis SuagulSi mdebare germaniis urbanuli centrebis didi nawili omis Sedegad miwasTan iyo gasworebuli da qalaqebis aRdgenasTan dakavSirebiT saWiro gaxda nacionalsocializmisagan vizualuri distancireba. politikuri atqiteqtura moicavda sami fenis analizs: qalaqebis dagegmarebas, qalaqTa calkeuli raionebisa da arqiteqturuli Senobebis kvlevas. metnaklebad am sami donis (metwilad qalaqTa dagegmarebis) analizi keTdeba amerikis SeerTebul StatebSic. politikuri arqiteqturis gansakuTrebuli kvlevis sagania ra Tqma unda dedaqalaqebi, rogorc saxelmwifoebrivi TviTreprezentaciis simboloebi.

rac am sferos analizis meTodebs Seexeba, isini SeiZleba mkvlevarebis individualurobis mixedviT mkveTrad gansaxvavdebodes erTmaneTisagan. magaliTad CemTvis Zalian mniSvnelovania analizis istoriuli perspeqtiva; vgulisxmob imis aucilebel gaTvaliswinebas, Tu rogor cxovrobdnen adamianebi konkretul istoriul epoqaSi, ra amoZravebdaT maT. maTi qmedebebi da garemos aRqma Zalian gansxvavebulia Tanamedrove adamianis qmedebebisa da garemos aRqmisagan. saWiroa, am gansxavebebis mizezebis gageba.

saerTod mcdari ar iqneboda, Tu gardasul epoqebs istoriul uwyvetobaSi ganvixilavdiT, rac kacobriobis sulieri ganviTarebis aseve uwyveti procesis asaxvaa. adamianTa cnobierebis Camoyalibeba, azrovnebis ganviTarebis Taviseburebebi da rwmena aucileblad urTierTkavSirSi unda ganvixiloT. igive SeiZleba iTqvas politikur arqiteqturazec; amitom am sferoSi kvleva srulfasovnad moxerxdeba sakiTxisadmi mxolod interdisciplinaruli midgomiT da disciplinebs Soris kavSirebis danaxviT. Cemi sadoqtoro namuSevris meTodologiac interdisciplinarul sferoebs – istoriis, filosofiis, Teologiis, kulturuli antropologiis, xelovnebis disciplinebs – Soris kavSirebis danaxvis aucileblobazea agebuli.

- Cveni saubrisas minda aseve SevexoT Cvens samSobloSi ganviTarebul movlenebs. romel sayuradRebo momentebs gamoyofdiT saqarTveloSi politikuri arqiterqturis TvalsazrisiT Cvens uaxles istoriaSi? ra tendenciebia TqvenTvis SesamCnevi saqarTveloSi am mimarTulebiT?

- politikuri arqiteqtura saqarTveloSi bevri mizezis gamo gansxvavebulia dasavleTSi am dargisadmi damokidebulebisagan. saqarTveloSi samoqalaqo sazogadoebis formirebis process da am sazogadoebaSi aRzrdisa da ganaTlebis xarisxs ra Tqma unda Tavisi gavlena aqvs imaze, Tu ramdenad cnobieri damokidebuleba arsebobs politikosebsa da moqalaqeebSi im garemos mimarT, sadac isini cxovroben. amas pirdapiri kavSiri aqvs arqiteqturasTan rogorc politikuri komunikaciis komponentTan, mis xarisxTan.

- didi xnis demokratiuli gamocdilebis saxelmwifoSi, sadac samoqalaqo sazogadoeba arsebobs, sadac moqalaqis cnobierebac maRalia, arqiteqturas rogorc wesi ramdenime funqcia aqvs: is cnobierad Seqmnili simboloebiT erTgvar signals agzavnis qveynis gareT, aseve qveynis stumrebis misamarTiT. qveynis SigniT ki mas moqalaqeebisa da organizaciebis TviTidentificirebisa da motivirebis funqcia aqvs. garda amisa is asaxavs politikur sistemaSi arsebuli Zalebis erTmaneTTan damokidebulebebs.´´rac mTavaria, Tanamedrove demokratiebSi politikuri mniSvnelobis matarebeli arqiteqtura am funqciebs cnobierad iZens moqalaqeTa mxridan sazogadoebrivi procesebis mimarT pasuxismgeblobis aRebisa da am procesebSi civiluri CarTulobis fonze. amas ra Tqma unda gavlena aqvs politikosebis saqmianobaze da asaxvas hpovebs Camoyalibebul daxvewil politikur komunikaciaSi. politikuri arqiteqtura aseT pirobebSi politikosebisa da moqalaqeebis saqmianobisa da qcevebis urTierTgavlenis Sedegia da garda amisa xSirad imisaTvisaa koncipirebuli, rom politikurma artefaqtebma Tavisi mravalferovani arqiteqturuli Tu sxva komunikaciuri xerxiT didaqtikuri funqcia Seasrulos da politikur sistemasTan moqalaqeebis maqsimalurad SesaZlebeli siaxlove uzrunvelyos.

- saqarTvelos politikuri arqiteqtura bolo periodSi Cveni qveynis TviTreprezentaciis erT-erTi saSualeba gaxda, rac karg niSnad mesaxeba. miuxedavad amisa, is midgomebi politikuri arqiteqturis kvlevaSi, romlebic dasavleTis ganviTarebul qveynebSi aucilelobas warmoadgens, saqarTvelos magaliTze SeiZleba xSirad gamosadegi ar iyos, radgan am midgomebisaTvis a demokratiuli gamocdileba ar arsebobs. agreTve ar arsebobs Cveni sazogadoebis ganviTarebis istoriaSi uwyvetoba, rac zogadad sazogadoebis yoveli istoriuli epoqisadmi cnobieri damokidebulebis aucilebeli winapirobaa.

bolo dros Cvens samSobloSi Cndeba Temebi, pirdapir Tu iribad dakavSirebuli politikur arqiteqturasTan, romlebic sazogadoebasa da politikur wreebSi dadebiTi Zvrebis momaswavebelia. vaxseneb mxolod ramdenime maTgans: gaxmaurebuli diskusiebi stalinis ZeglTan, bagratis taZarsa da atenis sionTan dakavSirebiT; Sinagan saqmeTa saministros Senobebis ideur-konceptualur midgomasa da maT arqiteqturul RirsebebTan dakavSirebuli saubrebi; da ra Tqma unda saprezidento rezidenciis mSeneblobaSi cnobierad TandarTuli nacionaluri identifikaciis simboloebi. imedi maqvs, momavalSi es simboloebi saqarTvelos moqalaqeTa cnobierebaSi maTi Rirsebis gamovlenis mediumad iqceva, rac aris kidec politikuri arqiteqturis mTavari daniSnuleba. da bolos, rac mTavaria, qveynis sakanonmdeblo organos nawilobriv quTaisSi gadatanis gegma da amasTan dakavSirebuli umniSvnelovanesi idea, pirvelad saqarTvelos istoriaSi imis aucileblobis warmoqmna, rom moxdes qalaqis rogorc qveynis meore politikuri centris racionaluri dagegmva da dagegmareba, rodesac gansakuTrebiT quTaisis centraluri arealis, sadac parlamentis plenarul sxdomaTa darbazi ganlagdeba, funqcionaluri mowyobisa da arqiteqturuli simbolikis gaazrebas unda eniWebodes didi mniSvneloba.

arsebobs kidev erTi Tema, romelic saqarTveloSi urbanuli dagegmarebisa da ganSenebis socialur da ekologiur sakiTxebs exeba. es Tema gacilebiT rTuli gasaanalizebelia, rac saqrTvelos amJamindeli kulturuli da socialuri mdgomareobiTaa ganpirobebuli da industriuli dasavleTis mxridan saqarTvelosadmi rogorc ganviTarebadi qveynisadmi garkveuli politikis gatarebis SedegebiT aixsneba.

- bolos, rogorc politologi, rogor SeafasebdiT saqarTveloSi warmoebul politikur bataliebs gasul gazafxulze da misi ganviTarebis aqtualur mdgomareobas?

- es uzarmazari Temaa. mokled vityodi, rom saprotesto talRa, romelmac Cveni sazogadoebis nawili moicva, Tavidanve ganwiruli iyo warumateblobisaTvis bevri mizezis gamo, romelTagan ZiriTadi TviTon am sazogadoebaSia saZiebeli, maT Soris susti konsolidaciis faqtoric. saqarTveloSi ar arsebobs uwyveti partiuli tradiciebi myari ideologiuri safuZvlebiT. es Sidapartiuli ganxeTqilebebisa da partielebs Soris ndobis deficitis erT-erTi mizezia. Sesabamisad xSiri iyo xelisuflebis kadrebis cvla, rasac Tan sdevda mTavrobaSi racionalurobisa da kompetenturobis problemac. es yvelaferi zrdida sazogadoebis nawilSi ukmayofiloebis grZnobas, romlis saprotesto manifestaciebiT dagvirgvinebac Semdgom garkveuli wreebis revanSistul miznebs emsaxureboda.

dasawyisSi vaxsene, rom politikuri arqiteqtura indikatoria qveyanaSi mimdinare socio-kulturuli procesebis dinamikisa. vfiqrob, rom dRevandel dRes igive procesebi saqarTveloSic hovebs axal proeqtebSi Tavis asxvas.

3 aprils, saprotesto gamosvlebis win, me da Cems studentebs ivane javaxiSvilis saxelmwifo universitetidan, romlebTanac martis TveSi erTTviani seminari mqonda politikur arqiteqturaSi, SesaZlebloba mogveca, mogvenaxulebina mSenebare saprezidento rezidencia. vizitis survilis oficialuri ganacxadis gakeTebidan am vizitis Sedegebis CaTvliT CemTvis kidev erTxel naTeli gaxda, rom saqarTveloSi samoqalaqo SegnebaSi cvlilebebia. esaa Cvens sazogadoebaSi dadebiTi Zvrebis ganmsazRvreli faqtori.


საუბარი ჩაიწერა მარიკა ლაფაურმა

Donnerstag, 26. November 2009

ინტერვიუ საიდ ხაჩუკაევთან / 2009

interviu CeCneTis diasporis xelmZRvanelTan, baton said xaCukaevTan hamburgSi

03.07.09

bolo xanebSi evropaSi gaxSirda sxvadasxva organizaciebis mier mowyobili Sexvedrebi sxvadasxva formatSi kavkasiis Temaze. Cven SevxvdiT hamburgis CeCnuri diasporis xelmZRvanels baton said xaCuevs da vTxoveT moeyola CvenTvis, Tu ratom gaaqtiurdnen evropaSi mcxovrebi Crdilo kavkasielebi da vTxoveT komentari gaekeTebina aqtualur movlenebTan dakavSirebiT.

-said, ramdeni xarT Tanamemamuleni, aq hamburgSi?

s.x.- daaxloebiT 600 CeCeni aris Cvens hamburgis diasporaSi gaerTianebuli, arian inguSebic.

- rogor Seafaseb Crdilo kavkasiis dRevandel mdgomareobas?

s.x.- ceCnebs aseTi igavi gvaqvs: mama da Svili garbian, kaci mokles, Svili ekiTxeba mamas, - mama, movigeT es omi Cven? Mama pasuxobs, - ki, Svili kvlav ekiTxeba, - maS ratomRa gavrbivarT?

dRes kavkasiaSi aseTi mdgomareobaa: ruseTma 200 wlis manZilze ver moaxerxa „danaTesaveboda“ kavkasias, ver SeZlo, rom es mxare megobruli gamxdariyo, ver SeZlo verc Tavis sasargeblod, verc kavkasiisaTvis. Tumca, amisaTvis udidesi saSualebebi hqondaT. Ar aris aranairi eWvi, rom isini gadian kavkasiidan. Ar aris aranairi eWvi, rom maTi mTeli es politikuri moqmedebebi, ruseTis bolo krunCxvebia. procesi midis, rogorc amas gorbaCovi ityoda da es procesi Seuqcevadia. is momenti, roca SeiZleboda Semobrunebis wertili yofoloyo, ukve gavida.

-kadirovi iqaa da ra gaZlevs asTi mtkice msjelobis safuZvels?

s.x.- saqme imaSia, rom dRes ruseTis garemo Secvlilia. qveynebi, xalxebi win wavidnen, ara marto teqnikuri TvalsazrisiT. demokratiis ganviTarebam am qveynebSi moitana is, rom isini arasodes aRar daTanxmdebian sxvanair cxovrebis wess. tendenciam, rom datovo ruseTi da miuaxlovde evropas, dasavleTs, miiRo udidesi gamzomilebebi. araa eWvi, rom mizezi am yvelafrisa aris ruseTSi gamefebuli ukanonoba, samarTali, romelic ar funqcionirebs.

amdeni navTobis rezervebi, oqro Tu sxva wiaRiseuli, mTeli es fantastikuri simdidre isev da isev im borot xumrobad gadaiqca: не в коня корм. (ne v konia korm) xalxs CamorTmeuli aqvs Tavisi qveynis marTvis ufleba. faqtiurad, ruseTma bolo ori aTwleulis manZilze moaxerxa Tavisi saxelmwifoebrivobis eWvis qveS dayeneba. ruseTi aRmoCda erTi didi yamiri, garSemortymuli mis simdidreebze moSurne sxva saxelmwifoebiT. es rRveva mxolod drois sakiTxia.

-Sen ambob, rom ruseTi demokratiis aSenebis survilis mqone qvynebiT aris garSemortymuli. gulisxmob amaSi kadirovis CeCneTsac, am wuTas Tundac ideis doneze?

s.x.- CeCneTi ruseTi ukve aRar aris. amas aRiarebs yvela, vinc politikas realurad afasebs. rusuli kanoni iq ar moqmedebs. xalxi exla Tavis gadarCenaze fiqrobs, Cven gadavitaneT umZimesi omebi, davkargeT mosaxleobis erTi mesamedi. kadirovi exla aravis ar enaRvleba.

-es gasagebia. Sen Tqvi, rom kavkasia „gadis“. saiT? Ra koncefciiT?

s.x.- Cven yvelani, Cemi megobrebi aq bevrs vsmjelobT. vxedavT momavals gaerTianebul konfederaciul kavkasiaSi.

Cven yvelani didi javriT vuyurebT saqarTvelos. saqarTvelo saukuneTa manZilze erTaderTi qveyana iyo kavkasiaSi, sadac rogorc erT mdinareSi grovdebian nakadulebi, ikrebda kavkasiis eTnosebs Tavis TavSi, am ideis saukeTeso gagebiT, radgan kavkasias axasiaTebda kacTmoyvareoba, tolerantuloba. es cnebebi vrceldeboda mis garSemo. ai, es suli gaqra! saqarTveloSi yovelTvis iyo adgili sxvadasxva kulturebisaTvis. aq yvela kargad grZnobda Tavs. bolo imperiis qveS gaterebuli wlebis manZilze, ruseTma SeZlo saqarTvelos nivelireba, gaTelva, misi mWidro wnexis qveS moqceva. gaaqro is, saidanac saqarTvelos es suli modioda. ruseTma is moaqcia sxva dinebaSi. Cemi da Cemi megobrebis dabejiTebuli azria, rom saqarTvelos verc amerika da verc evrogaerTianeba ver uSvelis. saqarTvelo unda dabrundes im kalapotSi, raSic is istoriulad kavkasiaSi imyofeboda. SesaZlebelia, rom es sisxlic daujdes, magram ra unda qna? aviRoT ubralo magaliTi: dRes Tu saqarTvelos parlamenti CeCneTis 1992 wlis 12 martis gasvliT sesiaze aRiarebis ratificirebas moaxdenda, amiT saqarTvelo xmamaRla moiTxovda ufro mets, vidre afxazeTis da e.w. samxreT oseTis problemebis mogvarebaa. ganacxadon, rom maT undaT CeCnebTan erTad, ras izavda maSin ruseTi? ras izavda mTeli msoflio? – verafers. piriqiT, ruseTi ityoda, rom saqarTvelo vaxabitebs da islamur teroristebs uWers mxars, iyvirebda, magram verafers ver gaakeTebda. saqarTvelos hgonia, rom „did politikas“ TamaSobs, CarTulia did politikaSi. es ki, sinamdvileSi araferi araa. Tu saqarTvelos didi masStabis politikis warmoeba unda, SeuZlia Tqvas, ai, amaT vcnob, xval darestans vcnob.

-ki, magram saqarTvelo rTul mdgomareobaSia, ara marto omis gamo, aramed mentalurad, CeCneTSi ki kadirovia, ra resursi arsebobs aseTi qmedebebisaTvis?

s.x.- darwmunebuli var, rom arsebobs! krizisi pirvel rigSi aris ideaSi da mxolod amis Semdeg sxva sakiTxebSi. saqarTvelo, rogorc saxelmwifo Semdgaria. igi iyo saxelmwifo ruseTamde, ruseTis drosac da iqneba ruseTis daSlis Semdegac. aravin ar dauSvebs, rom evropis centrSi qristianuli saxelmwifo gauqmdes. pirvel rigSi daimaxsovre Cemi sityvebi, TviT rusi xalxi ar dauSvebs amas.

-ar aris es gadametebuli Sefaseba, aqamde ra iyo maS Cvens istoriaSi?

s.x.- es imitom, rom saqarTvelo araswor nabijebs dgavs. ai, aviRoT burjanaZe... da msgavsi... aseve, nu iviwyebT musulmani qarTvelebis did raodenobas, romlebic saqarTveloze fiqroben. saqarTvelos aqvs resursi, magram am resursiT sargeblobis uflebas uTmobs ruseTs da ar iyenebs saTavisod. ruseTi ki iyenebs yvela resurss, roca unda, rogorc unda, darestani, Cerqezebi da sxv. uxeSad, rom vTqvaT, xmarobs yvela pedals, saqarTvelo ki dums.

-Cven vadevnebT bolo xanebSi Tvalyurs, rom evropaSi gaxSirda Sexvedrebi, tardeba konferenciebi, aqtiurad monawileoben Turqi mecnierebi sxvadasxva akademiur gamosvlebSi, arian CerqezTa organizaciebi, romlebic pan Turqul interesebs icaven, Tqven am dajgufebebTan ar moiazrebiT. gaqvT kontaqtebi erTmaneTSi? mTel am dajgufebebSi rTulia garkveva. asevea, TviT kavkasiaSic. sad unda moiZebnis „janmrTeli marcvali“?

s.x.- saqme imaSia, rom mTel msoflioSi gabneuli Cerqezuli diaspora, dres mxolod dekoratiul xasiaTs inarCunebs. isini asimilirebulni arian. dRes Tu maT raime Zalazea laparaki, es Zala aris 100% -iT sxvisi, ruseTis, TurqeTis Tu sxva interesebiT marTuli. is iyo Zlieri gzavnili 100, Tundac 70-60 wlis winad. es iyo repatriaciaze meocnebe Zveli Taoba, romelic aRar aris. dRes ikrebs Zalas da iqmneba Zlieri politikuri gaerTianeba Crdilo kavkasieli xalxis diasporisagan evropaSi. esaa daaxloebiT 200 aTasi CeCeni, 10 aTasobiT daRestneli da exla maT ematebian inguSebi. mdgomareoba dRes isea, rom am Zalebs ar SeuZliaT iyvnen asimilirebulni, rom maT dasTmon istoriuli arena, radgan „rkinis farda“ daimsxvra, ruseTi aRaraa sabWoTa kavSiri. es is Zalebia, romelsac evropelebi daeyrdnobian kavkasiis integrirebisaTvis im momentisaTvis misaReb, erTerT civilizirebul erTobaSi. aq, evropaSi ukve intensiurad dgeba kontaqtebi sxvadasxva mimarTulebiT, idgmeba garkveuli nabijebi ruseTis mxaresac, rom es Zala Cadges saWiro kalapotSi. isev da isev saqarTvelo araa CarTuli am moZraobaSi. es didi Secdomaa.

magaliTi minda moviyvano,-erTi kviriT adre, sanam ruseTi saqarTvelos Tavs daesxmeboda, me pirdapiri gagebiT guliT vgrZnobdi ubedurebas. mivwere Cveni diasporis, daaxl. 300 adamianis saxeliT, romlebTanac me winaswar saubrebi mqonda,- werili saqarTvelos elCs germaniaSi. Cven vwerdiT, rom ganvicdiT da guli gvtkiva saqarTveloze da Tu omi daiwyeba, Cven ar davdgebodiT gverdze. aranairi pasuxi ar mimiRia.

-Tumca raime diplomatiuri pasuxis gacema, yovelTvis SesaZlebelia, geTanxmebi. rogor fiqrob, rogor unda caerTos saqarTvelo am moZraobaSi, rasac aq, evropaSi myofi Crdilo kavkasiuri gaerTianebebi awyoben?

-s.x. aravisaTvis ar aris saidumlo, rom ssrk-Si, 240 milionian mosaxleobaSi, qarTul kinematografias, qarTul literaturas eWira sruliad gansakuTrebuli adgili. me verasodes daviviwyeb im dReebs, roca televiziis ekranebiT „daTa TuTaSxia“ gadioda. mTel sabWoTa kavSirSi mag dros quCebSi aravin dadioda, yvela televizors uyurebda.

-ese igi kargi yofila...! Stirlecsac uyurebda.

-s.x.- xo, Tu ginda Seadare, orive filmze ase iyo. mTeli qveyana kiTxulobda nodar dumbaZes. sad arian es niWieri xalxi? aseTi xalxis nawarmoebebs xom SeeZlo kavkasiis gaerTianeba gaerTianebuli saqarTvelos garSemo.

-Sen xatav iseT idealur suraTs, - Zlieri saqarTvelo centrSi da garSemo Tavisufali qveynebi erT gaerTianebaSi.

-s.x.- ratomac ara? Ees aris idea. amis garSemo unda moxdes gaerTianeba.

-unda vemsaxuroT am ideas...

-s.x.- absoluturad! dRes mTeli saqarTvelo politizurebulia. Tavis Tavi yvelas gorgasali hgonia. saakaSvilma, misi yvela „kuTxeebis“ da minusebis miuxedavad, Seqmna axali saqarTvelo, iseTi, romlis gageba civilizirebul samyaros SeuZlia. ai, es aris yvelaze didi dartyma, romelic man ruseTs miayena, anu, ruseTis damyayebul reJims.

gardaicvala goderZi Coxeli, Cemi megobari... dagvrCa ganuxorcielebeli proeqtebi. es aris scenari CeCneTze da saqarTveloze. aseTi da sxva proeqtebi unda iyos am ideis mkvebavi, bevri erToblivi Zalisxmevaa saWiro.

-am sityvebze bevri oponenti gamogiCdeba saqarTveloSi. rogor xedav Sen saqarTveloSi ganviTarebul Sida politikur mdgomareobas?

s.x. –saakaSvili RmerTi araa da arc winaswarmetyveli, magram isini, visac misi Camogdeba undaT, aiRon yvelaferi is, rac saakaSvilma gaakeTa da Tqvan, rom mis adgilze isini ufro mets gaakeTebdnen?

qveyana, romelic man SevardnaZisagan Caibara, arafriT ar gansxvavdeboda ruseTis guberniebisagan. saakaSvilis dRevandelma oponentebma, romlebic sargebloben im TavisuflebiT, rac isev saakaSvilis drom moitana, nu aryeven navs! am navSi Cven yvelani erTad vsxedvarT.

-said, didi madloba saubrisaTvis!

saubari Caiwera marika lafaurma

sazogadoeba „liles“ Tabjdomare, hamburgi

Einige Bemerkungen zu den Veröffentlichungen der GfbV / 2008

An

Gesellschaft für bedrohte Völker

Postfach 2024

37010 Göttingen

Einige Bemerkungen zu den Veröffentlichungen der Gesellschaft für bedrohte Völker

Durch die aktuelle Lage in Kaukasus, wird im Internet viel zum Thema recherchiert. Wir sind auf Ihre Homepage aufmerksam geworden. Dabei sind uns zwei Artikel aufgefallen:

„Abchasien/Südossetien

Minderheitenkonflikte gerecht lösen: Autonomiestatus für Abchasien - Wiedervereinigung der Osseten - Proporzregelung für alle Minderheiten - Beispielhafte Friedensinitiative für Flüchtlingsrückkehr von Außenminister Steinmeier fortsetzen!“ von 29.August 2008

Der Generalsekretär der Gesellschaft für bedrohte Völker (GfbV) Tilman Zülch „appelliert an die Bundesregierung, die lobenswerte und beispielhafte Friedensinitiative von Außenminister Frank-Walter Steinmeier fortzusetzen. (http://www.gfbv.de/pressemit.php?id=1521)

Auf eine Initiative, wie die von Herrn Steinmeier haben alle Betroffenen seit langem gewartet. Dieser Friedensplan kam aber sehr verspätet, da sich in dem vorangehenden Zeitraum, besonderes seit 2004, seit Russland seine Provokationen mit besonderer Intensität fortgesetzt hat, die Lage erheblich zugespitzt hat.

In dem oben genannten Artikel schlägt die GfbV vor, „das zurzeit russische Nordossetien mit dem völkerrechtlich zu Georgien gehörenden Südossetien zu vereinigen und diese Eigenstaatlichkeit durch Georgien und Russland garantieren zu lassen. Den nicht ossetischen Nationalitäten, einschließlich der georgischen Rückkehrer, soll eine Proporzregelung nach Südtiroler Modell die Gleichberechtigung in Administration und Öffentlichem Leben garantieren.“ Dieser neuen Ordnung von Staaten liegt bestimmt von Seiten des GfbV der ehrlich gemeinte Wunsch zugrunde, die Probleme zu lösen. Allerdings ist eine gewisse Unkenntnis bezüglich der Gesamtproblematik, im besonderen des internationalem Rechts und der Mangel an Vorstellungskraft, was eine derartige Lösung überhaupt bedeuten würde, unverkennbar. Bei unseren vielen Recherchen zum Thema, sind wir nie auf solche oder ähnliche Problemslösungen gestoßen und daraus schließen wir, dass die Idee der GfbV aus guten Gründen von der Weltgemeinschaft nicht ernsthaft in Erwägung gezogen wird. Der in diesen Vorschlägen zum Ausdruck kommende politische Dilletantismus ist für die Kaukasusregion mehr als gefährlich. Die heutigen geopolitischen Modelle zeichnen sich eh schon durch eine erhebliche Unkenntnis der regionalen Bedingungen aus. In der Kaukasusregion wurden nach der Oktoberrevolution sehr tiefe Wunden hinterlassen und diese werden schwer jemals heilbar sein, wenn abstrakte Spekulationen über tatsächliche oder vermeintliche ökonomische Interessen weiterhin Priorität genießen. Uns ist nicht verständlich, warum die GfbV diesen Trend durch noch abstraktere Sozialexperimente forciert wissen will.

Für uns war aber eine andere Veröffentlichung der GfbV eine weitere Überraschung:

„Für eine Bleiberechtsregelung in Deutschland „Kurdische Yezidi aus Georgien“.

(http://www.gfbv.de/inhaltsDok.php?id=680&highlight=georgien)

Darin schreibt die Autorin Frau Sarah Reinke, „Anfang der 1990er Jahre flohen Tausende kurdischer Yeziden vor Verfolgung und Diskriminierung aus Georgien nach Deutschland.“

Diese Aussage basiert einzig auf Aussagen von „Asylanwälte und Flüchtlingshilfsorganisationen“, die angeblich „seit langem zahlreiche Belege geliefert dafür, dass die kurdischen Yeziden in Georgien als Gruppe und aufgrund ihrer Religion verfolgt werden.“ Wie es auch im Telefongespräch mit dem Mitarbeiter der GfbV, Herrn Sido, bestätigt wurde, basiert diese Aussage allein auf Einzelschicksalen. Anderes formuliert, es sind Personen, die in Deutschland ein Asylrecht suchen. Es ist bekannt dass die historischen Ereignisse vom Anfang der 90er Jahre eine Flüchtlingswelle ausgelöst haben.

Die Auskünfte der Autorin, wie, „ca. 1 Million Menschen emigrierten, die meisten Menschen verließen Georgien zwischen 1993 und 1995, viele von ihnen gehörten Minderheiten an“,- entbehrt jeder realen Grundlage. In den 90-er Jahren begann eine neue Zeit. Der „kalte Krieg“ war vorbei. Westen und Osten haben ein Abkommen ohne eine Vision abgeschlossen. Menschen jenseits des „eisernen Vorhangs“ sind in dem eingetretenen Chaos alleine gelassen worden. Die Weltpolitik ist noch nicht so weit, mindestens eine Zukunftsvision zu vermitteln.

Grosse Auswanderungs- Wellen waren einerseits eine natürliche Folge nach 70 Jahren Totalitarismus, andererseits aber auch Folge des wirtschaftlichen Zusammenbruchs. Diese Gründe und sind aber bekannt und haben mit Minderheitenproblemen nichts zu tun.

Die Situation der Kurden insgesamt soll von uns hier nicht diskutiert werden. Wir möchten lediglich klären, ob die kurdische Bevölkerungsgruppe tatsächlich in Georgien verfolgt wurde. In Georgien selbst gibt es 300.000 Flüchtlinge, Georgier aus Abkhasien und weitere aus Shida Kartli (Süd Ossetien). Diese sind aber überwiegend weiter in den anderen Teilen von Georgien, viele auch zerstreut in Russland. Diese Krisen und die weitere politische Lage in Georgien haben zu einem Zusammenbruch der Wirtschaft beigetragen und es ist bekannt, dass viele Menschen einen neuen Anfang in Europa versucht haben. Diese nennt man hier im Westen „Wirtschaftsflüchtlinge“ und diese Gruppe von Menschen war von keiner Verfolgung bedroht. Weiter schreibt die Autorin, dass „..die großen Menschenrechtsorganisationen wie Amnesty International oder Human Rights Watch (...) sich mit dieser Gruppe (Yeziden in Georgien) nicht beschäftigt“ haben. Das hat nur einen einzigen Grund, nämlich den, dass es in Georgien eine Verfolgung von Kurden niemals gegeben hat. Mehr noch: in Georgien haben Kurden alle Möglichkeiten gehabt, sich zu entfalten. Es ist zweifellos wahr, dass diese Möglichkeit mit der politischen Entwicklungen ab den 90er Jahre sehr abgenommen hat. Die Verschlechterung der gesellschaftlichen Situation ist auf einen Gesamtzustand zurückzuführen und nicht auf eine Benachteilung der kurdischen Mitbürger. Die gesamte Bevölkerung Georgiens litt unter den politischen und wirtschaftlichen Folgen des Umbruchs und den separatistischer Bewegungen, die von Russland unterstützt wurden. Weiter im Text ihrer Autorin: “ In Georgien selbst gibt es keine Menschenrechtsorganisation, die zuverlässig Informationen zur Verfügung stellt.“ Georgien befindet sich wie oben schon beschrieben wurde in einer Krisenlage. Trotzdem, im Vergleich zu anderen postsowjetischen Ländern haben die NGOs und die Zivilgesellschaft große Fortschritte gemacht. Das bestätigen viele unabhängige internationale Organisationen. Im Gespräch mit der GfbV hat diese zugegeben, dass sie in Georgien nicht recherchiert hat und mit Ihren Möglichkeiten nicht in der Lage sei, solches zu unternehmen. „...Wie viele Yeziden in Georgien leben ist nicht genau bekannt.“, - schreibt weiter die Autorin. Wir fragen uns, wie kann es sein, dass man für kurdische Rechte in Georgien kämpfen möchte und nicht vor Ort Informationen gesammelt hat. Uns hat es einen Anruf gekostet die Telefonnummern von 7 georgisch-kurdischen Organisationen ausfindig zu machen. Außerdem gibt es natürlich Menschenrechtsorganisationen in Georgien und die sind gerade z. Z. vorwiegend besorgt, dass die Finanzierung für kurdische Kulturarbeit gefährdet ist.

Hier übrigens eine Liste von den kurdischen Organisationen in Georgien:

Agid Mirzoev

Georgia Kurd-Ezids National Congress/ Multinational Georgia

899 55 18 97

Lili Safarova

Georgia Kurd-Ezids Women Independent League

61 86 90; 893 68 68 05; 61 86 90

Rostom Atashev

Georgia Ezids Association

774573; 899 568394

Kerim Anyos

International Fund of Kurds Rights

30 77 75; 37 88 23

Tamaz Avdaliani

G. Samoev Kurds Rights Fund

977 466743

Grigori Kakliani

South Caucasus Kurds Union

899 57 97 57; 39 75 99

Giorgi Amariani

855 90 06 02

Tengiz Sheihbavki

899 19 76 18

Vitali Nabiev

Ezids Union

893 58 03 79

Ozmanian Lusia

Ezids Union

893 18 22 16

Schon diese zahlreichen Vertretungen bei einer Bevölkerungszahl von 4 Millionen Georgiern macht deutlich, dass in Georgien die Kurdische Bevölkerung mindestens eine Plattform hat, um sich zu äußern. Wir möchten nicht bestreiten, dass für die Kurden, wie auch für andere Bevölkerungsgruppen in Georgien bestimmt mehr zu tun wäre. Die Bestrebungen Georgiens, sich demokratisch zu entwickeln, sind in den letzten Jahren bewiesen worden. Eine moderne demokratische Gesellschaft mit seinen wiederbelebten historischen multikulturellen Wurzeln ist das Ziel aller Georgier. Genau diese Bestrebung wurde leider zum Verhängnis für Georgien.

Wenn man berücksichtigt, welche Krisen in Georgien zu bewältigen sind, ist es kein Wunder, dass das georgische Kultusministerium in diesem Jahr 3mln GL (ca. 150 Mio. Euro) streichen musste. Es ist zu bedauern, dass sehr viele gute Projekte zum stehen gekommen sind und dass darunter die ganze Bevölkerung zusammen zu leiden hat.

Wir möchten hier keine Kritik an einzelnen Menschen üben, die aus wirtschaftlichen Schwierigkeiten ein Asyl im Westen suchen und dafür bestimmte Mittel einsetzt. Von einer seriösen Organisation erwartet man aber eine kompetente Einschätzung der Lage, vor allem keine blinde Verteidigung und Stellungsnahme zu Dingen die nur zu einer negative Entwicklungen beitragen können. Vielleicht sollten Sie sich einmal die Frage stellen, warum eine der ältesten Religionsformen, die des Yezidentums im Kaukasus, in Georgien überhaupt überlebt hat? Es ist zwar richtig, dass es zwischen Kurden und Georgier wenig „Zusammenarbeit“ gab. Das ist aber auf die Tradition der Yeziden zurückzuführen. Die Autorin selbst erklärt uns die Religion dieser Bevölkerungsgruppe folgendermaßen, „als Yezide muss man geboren sein.“ Ich, als Verfasserin dieses Textes, kann mich an meine kurdischen Mitschüler sehr gut erinnern, unsere Spiele „im kurdischen Hof“, kurdische Feiern, bei denen die Kurden eigentlich unter sich sein wollten, aber manchmal doch die georgischen Freunde eingeladen haben. Ich kann Ihnen sagen, dass das eine der schönsten Erinnerungen meiner Kindheit ist. Dazu gehören auch die Bilder aus den 70ern, in denen die Kurden in den Straßen von Tbilisi mit ihrer wunderschönen bunten traditionellen Kleidung zu sehen waren. Das erlebt man heute leider kaum mehr.

Jede verloren gegangene Tradition ist eine Hoffnung weniger, verarmt unsere Zukunft in der Bestrebung eine humane globale Gesellschaft zu entwickeln. Oberflächliche Analysen des Zusammenlebens der Georgier und Kurden, sowie auch andere uns bekannte Einschätzungen zum Thema zeigen uns, wie unbekannt die kaukasische Kultur im heutigen Europa insgesamt ist.

Die Auffassungen selbsternannter Experten für kulturelle Spezifika tragen leider zu keiner Aufklärung bei. Beispielsweise schreibt die Autorin weiter, „So haben die Yeziden zum Beispiel große Probleme, eine angemessene medizinische Versorgung zu erhalten oder auch Renten, die ihnen zustehen, ausgezahlt zu bekommen. – Dieses Problem kennt in der postsowjetischen Gesellschaft keine Nationalität - alle in Georgien sind davon betroffen.

Die korrupten Strukturen des Innenministeriums in Georgien waren eine Last für die gesamte dortige Bevölkerung. Die gewaltigen Reformen der letzten Jahre haben in Georgien in dieser Hinsicht zu Verbesserungen geführt und z. Z. ist die Korruption so gut wie abgeschafft. Das Vertrauen in die polizeilichen Kräfte in Georgien ist zufriedenstellend. Natürlich, auch auf dem Weg der Demokratisierung, dem Aufbau der Zivilgesellschaft ist noch sehr viel zu tun und in der Gesellschaft sind starke Bestrebung in Richtung Demokratisierung zu beobachten. Wenn aber von außen unterstützte separatistische Bewegungen und die aggressive Politik Russlands weiter dieses gegenwärtige Ausmaß beibehält, wird das für alle Bürger Georgiens gleiche Benachteilungen bringen und der Demokratie droht eine dauerhafte Krise.

„...Die kurdisch-yezidische Kultur in Georgien erlebte in den 1970er Jahren einen Aufwind. Es entstanden Musikgruppen und das damals weltweit einzige kurdische Theater. Im staatlichen Radio waren wöchentlich 15 Minuten den Kurden und ihrer Sprache gewidmet. In den russischen Schulen gab es fünf Klassen, in denen in Kurmanci, die yezidischen Muttersprache, unterrichtet wurde...“ Das Problem bei solchen Beschreibungen ist, dass die Geschehnisse einseitig dargestellt werden und sich nicht auf zeithistorische Analysen beziehen. Die 70er Jahre waren in der damaligen Sowjetrepublik Georgien der einzige vergleichsweise ruhige Zeitraum, in dem wir uns kulturell entfalten konnten. Das betrifft die gesamte Kultur dort. Die Analyse der damaligen Verhältnisse würden unseren Rahmen hier sprengen, aber es ist interessant - gerade auch für die heutigen Diskussionen über den Kaukasus Krieg - zu sehen, was für ein Potenzial dort für eine demokratische Entwicklung vorhanden war. Die 70er Jahre waren die Zeit, in der sich das Land nach dem zweiten Weltkrieg erholt hat, im Kreml regiert Breshnev und diese s. g. „zastoi“ Ära war trotzdem ein Boden für die Kultur. Die neue Künstlergeneration und die Gesellschaft hat gelernt mit dem korrupten Staatssystemen umzugehen und nützen diese Gelegenheit.

Wir möchten nicht jedes Wort der Autorin kritisieren, aber wir möchten trotzdem anmerken, dass die besagten 5 Klassen in den russischen Schulen eine Möglichkeit darstellten, die Kapazitäten des Schulsystems logistisch zu verteilen. Deshalb gab es eine russische Schule für die Minderheiten, in der die Klassen nicht so überfüllt waren, wie in den georgischen Schulen.

Aber leider geht es in diesem Stil weiter: „...Die Atmosphäre, in der man sich im Gespräch mit georgischen Yeziden typischerweise wieder findet, ist geprägt von Angst und Misstrauen. Dies allein verdeutlicht die mangelnde Verankerung der Yeziden in die georgische Gesellschaft heute und ihre Befürchtung, das, was, sie über sich und ihre Probleme sagen, könnte gegen sie eingesetzt werden...“ Wenn die Menschen lügen müssen, um ein Recht für ein besseres Leben zu haben, ist es traurig. In unserer Dolmetscherpraxis haben wir solche Fälle kennengelernt. Es stimmt schon, die Atmosphäre war durch Angst geprägt. Es ist nicht schön, Menschen lügend zu erleben, wenn beide Seiten recht gut wissen, welche tatsächlichen Gründe vorliegen. Wir sind aber von dem Gedanken weit entfernt, denjenigen, der sein Leben verbessern möchte, dieses Recht zu verweigern. Eine Organisation, die sich für die Menschenrechte einsetzt und hilft, damit diese Menschen frei wählen können, wo sie leben möchten, wollen wir nicht kritisieren. Hierzu aber alle Mittel im Gange zu setzten, Politik zu missbrauchen, kulturelle und geschichtliche Traditionen zu missachten, erscheint uns als eine Arbeit, die kontraproduktiv ist. Die GfbV hat bestätigt, dass sie mit ihren Mitteln nicht in der Lage sei, gründliche Recherchen in den Ländern zu unternehmen. Es scheint dass sie auch nicht in der Lage zu sein scheint, mindestens hier zu recherchieren. Deshalb entsteht die Frage, nach welchen Grundprinzipien handelt diese Organisation. Wenn Sie sich, wie sie selbst sagten, mit einzelnen Schicksalen beschäftigt, sollten sie sich darauf auch begrenzen und vergleichsweise schlichte Sachlagen nicht politisieren.

Von dem GfbV würden wir uns wünschen, dass sie diese Veröffentlichungen überdenkt und sich mit unsere Kritik sachlich auseinander setzten würde. Wir können natürlich die weiteren Arbeiten der GfbV nicht überprüfen, um uns ein umfassendes Bild von dieser Organisation uns zu verschaffen. Wir kennen die Arbeit der GfbV zum Thema Tschetschenien und bemerken positiv, dass sie einiges für ein Asylrecht für Tschetschenen in Deutschland geleistet haben, das unter Kohls und später Schröders Regierung aus bekannten Gründe in Deutschland nicht anerkannt wurde. Wir erwarten mehr kompetente Recherche seitens der GfbV und nicht die Instrumentalisierung der Themen.

Kaukasus ist ein Region in Europa, wo immer Minderheiten miteinander seit Jahrhunderten lebten. Jede politische Entscheidung im Kaukasus, die nicht dessen historisch-kulturellen Kontext berücksichtigt, hat keine Zukunft. Heute ist es die Aufgabe Europas, diese einzigartigen kleinen Völker von der Bedrohung und dem Aussterben zu schützen. Nur dann kann eine an ökonomischer Entwicklung interessierte Politik Zukunft haben. Die kulturellen Werte werden in den globalen Entwicklungen in unserer Epoche bei weitem nicht ausreichend berücksichtigt. Eine bisher orientierungslose Politik hat das Anbrechen einer neuen Ära nicht richtig erkannt. Vielleicht ist die aktuelle Krise im Kaukasus eine Chance für die Welt, um zu handeln, eine klare Vision zu entwickeln, wozu und mit welchen Mittel wir besser zusammen für unsere Zukunft sorgen können.

Marika Lapauri-Burk

Lile e. V.

Hamburg/Oktober 2008

"ვენის შეხვედრის" გამო 2009

kvlav „venis Sexvedris“ gamo

marika lafauri-burki,

nana WeliZe-Jaki

hamburgi/fraiburgi 30 marti 2009

am dReebSi saqarTvelos mediam farTod gaaSuqa 13-14 marts venaSi Catarebuli qarTuli diasporis Sexvedris Tema. am Sexvedris Sesaxeb ukve winaswar iqna SemoTavazebuli siuJetebi da dasmuli iyo SekiTxva, Tu vin apirebda masSi monawileobis miRebas.

Cven aq gverds avuvliT xelisuflebis erTguli Tu opoziciuri mediis mier gadacemul xSir gaugebar siuJetebs, romelic dasavleT evropis Temebs exeba xolme. Ees calke Temaa da imedia dadgeba dro, rodesac qarTuli media am sakiTxebze ufro met profesionalizms gamoavlens.

CvenTvis, sazRvargareT mcxovrebi qarTvelebisaTvis gansakuTrebiT mniSvnelovania Tanamedrove samyaroSi mediis profesionalizmi, razedac garkveulad damokidebulia saqarTvelos da evropis qveynebis urTierTobebis ganviTarebis gzebi. medias didi roli aqvs am urTierTobebis ganviTarebisaTvis gansakuTrebiT im qveynebSi, sadac Cven nebiT Tu bedisweriT gviwevs cxovreba da amdenad, orive qveynis, gulSematkivrebi varT, samSoblosi Tu im qveynis, sadac vcxovrobT. swored amitom Cven garkveulad virtualurad mediaze damokidebulni, erTnairad ganvicdiT orive mxridan SecdomiT, zereled, Segnebulad Tu Seugneblad damaxinjebuli informaciebis gavrcelebas.

rac Seexeba venaSi Catarebul Sexvedras gvinda or sakiTxs SevexoT:

1. rogorc sxvadasxva siuJetebSi iqna aRniSnuli, es yofila „qarTuli diasporis“ (ria novostim gadasca “jorjian taimsis” redaqtoris gulaSvilis 14-18 marts interviu, sadac diasporebi moixsenieba) Sexvedra. CvenTvis gasagebi iyo, rom aq „diaspora“ sruliad sxva mniSvnelobiT moiazreboda da mas saqarTvelos diasporasTan aranairi kavSiri ar hqonda. rusTavi2-is siuJetSi xazgasmuli iyo, rom aq raRac saeWvo politikuri datvirTvis Sexvedra unda gamarTuliyo.Ddiasporis zogierTi warmomadgeneli, romelsac es informacia rogorc Cans gamorCa, wriuli elfostiT ukmayofilebas gamoTqvamda imis gamo, rom diaspora am Sexvedris Sesaxeb informirebuli ar iyo. venis konferenciaze myof sxva monawile Tu damswre qarTvel warmomadgenlebze msjeloba scdeba Cveni kompetenciis farglebs da am sakiTxebs aq ar SevexebiT.

2. 16.13.09 kavasiis mauwyeblobiT gadacema speqtris stumari iyo batoni koko gamsaxurdia, sadac aseve pirveli SekiTxva am Sexvedris Sesaxeb iqna dasmuli.

batonma kokom mwvaved gaakritika am Sexvedris rusTavi2 –is mier araerTxel xazgasmuli „saeWvooba“ da aseve isaubra kadrebis SerCevis tendenciurobis Sesaxeb.

am tendenciurobaze msjeloba ar aris Cveni werilis mizani, rac TavisTavad uTuod seriozuli problemaa.

Cven gvainteresebs sxva ram: batonma kokom aRniSna, rom es iyo Zalian seriozuli samuSao Sexvedra, sadac mimdinareobda msjeloba Temaze, „saqarTvelo saakaSvilis Semdeg“. Aam Sexvedris seriozulobis dasadasturebel aqtad man moiyvana, is argumenti, rom misi iniciatori da erT-erTi maspinZeli iyo FFPÖ -is Tavjdomare, cnobili politikuri moRvawe hans qristian Straxe. gadacemis wamyvani, batoni daviT aqubardia gaocebuli darCa, rogorc es misi SeZaxilebidan naTlad Canda, rom rusTavi2-is ekranidan kvlav morigi faqtebis damaxinjebas hqonda adgili. Cven gvinda dagarwmunoT, rom opoziciur mimdinareobebs TanavugrZnobT da mivesalmebiT opoziciur mimdinareobebs, yvela saxis jansaR da saintereso procesebs nebismieri mimarTulebiT. amitomac vadevnebT Tvalyurs telearx „kavkasiis“ mauwyeblobasac. CvenTvis Zalian uxerxuli iyo imis mosmena, rom batoni daviT aqubardia eWvs gareSe iRebs batoni kokos mier mowodebul informacias da amiTi am mauwyeblobis profesionalizms Crdili adgeba.

Cven gvinda vkiTxoT baton koko gamsaxurdias: Tu is nawilobriv mainc icnobs hans qristian Straxes gamosvlebs da partiul moRvaweobas, mainc romeli erTi konteqstiT warmoudgenia mas aseT politikosTan produqtiuli muSaoba, ras unda emsaxurebodes es, ra SeiZleba aq Cveni qveynisaTvis sasikeTo iyos? gansakuTrebiT, swored qveynis ganviTarebis koncefciis da imijis Camoyalibebis gadamwyveti procesebis dros.

Tu is ar icnobs am üpolitikosis moRvaweobas, ucnaurad ar gveCveneba aseTi Sexvedris Tavjdomareoba, razedac man Tavad gvacnoba imave saubarSi. Tumca gvikvirs, rogor SeiZleba arainformirebulma politikosma aseT SexvedraSi monawileoba miiRos. batonma Kk. gamsaxurdiam aRniSna, rom batoni Straxe mTeli oTxi saaTis ganmavlobaSi eswreboda Sexvedras, riTac konferenciaSi am partiis monawileobis gansakuTrebuli mniSvnelovneba iqna xazgasmuli.

batoni koko wlebis manZilze cxovrobda evropaSi, SesaniSnavad flobs germanul enas da Cveni azriT, sxvisTvis Tu ara da misTvis sirTules ar unda warmoadgendes imis gageba, Tu vin iyo am Sexvedris maspinZeli. rodesac am yofili partiis aw gardacvlili Tavjdomare iorg haideri germaniaSi maSindeli CSU–s Tavjdomarem edmund Stoiberma oficialur Sexvedraze miiRo, germanuli media didi kritikiT gamoexmaura am faqts da igi erTsulovnad uaryofiTad iyo Sefasebuli. Cven Sors varT imisagan, rom sxvadasxva movlenebs Soris paralelebi gavavloT, magram gvinda avRniSnoT, rom garkveuli kritikuli damokidebuleba arsebobs evropis demokratiul ZalebSi am pirovnebebis da maTi partiis misamarTiT. es partia Tavisi iaffasiani lozungebiT axlos dgas faSistur azrovnebasTan, igi ukiduresad memarjvene orientaciisaa. Straxesa da misi partieli Tanagundelebis gamosvlebi, ara mxolod saqarTvelosTan mimarTebaSi aris problematuri da mxolod amitom agvaRelva Cven misi maspinZlobiT Catarebulma konferenciam, sagulisxmoa, rom am partiis radikaluri Tavdasxmebis msxverplni ZiriTadad ucxoelebi arian. (magaliTisaTvis ix. es linki: http://www.youtube.com/watch?v=4YImX2gwRo8 )

maT iseT gamonaTqvamebs, rogoricaa „winaswarmetyvelma mohamedma yurani epilepsiuri Setevebis dros dawera“ „mohamedi bavSvebis gamryvneli iyo“, - mTels evropaSi ukiduresad negatiuri Sefasebebi aqvs da aqedan gamomdinare arc erTi seriozuli partia maTTan ar TanamSromlobs.

„der Prophet Mohammed sei ein Feldherr, der den Koran in epileptischen Anfällen geschrieben habe. "Er als 50-jähriger hat ein 6-jähriges Mädchen geheiratet, im heutigen System ist dieser Mohammed ein Kinderschänder", sagt Susanne Winter.“ http://www.tagesschau.de/ausland/wahlkampfgraz2.htmlt Winter.

aqedan gamomdinare saqarTveloSi axlad Seqmnili partiebisa Tu partiuli aliansebis saerTaSoriso scenaze damkvidrebisaTvis, Cveni azriT mniSvnelovania saerTaSoriso Sefasebebis gacnoba ama Tu im partiis moRvaweobaze, gansakuTrebiT maSin, rodesac saqarTvelos mxridan daaxlovebisa Tu TanamSromlobis mcdelobebia sxvadasxva partiebTan. amasTan gvikvirs, ra saintereso modelebs SeiZleba sTavazobdes aseTi partia saqarTvelos mravalerovnul saxelmwifos. Cven xom swored am mravaleTnikuri Zlieri saxelmwifos aRorZinebis ideisaTvis unda gamovnaxoT Sesaferisi koncefciebi. swored batonma kokom zustad unda icodes dasavleTSi ramdenad damaxinjebulad aris saqarTvelos es saamayo mravaleTnikuroba aRqmuli da ramdeni samuSaoa am mxriv Casatarebeli.

Straxes gamosvlebi agvistos omis Semdeg saqarTverlosadmi iyo gamorCeulad negatiuri da vinc Tvals adevnebda maSindel presas, aucileblad daamaxsovrdeboda. es gamosvlebi iyo ara marto negatiuri, aramed orazrovani informaciis Semcveli.

amis dasturia aq moyvanili mokle amonaridebi, romelic batoni Straxes politikuri moRvaweobas ukavSirdeba da gansakuTrebiT naTlad warmoaCens mis angaJirebas saqarTvelosTan mimarTebaSi:

http://www.fpoe.at/index.php?id=477&backPID=390&tt_news=21332

Strache (home)
Ich bin ein Verfechter unserer österreichischen Neutralität und habe daher auch als Oppositionspolitiker, der in vielen strittigen Fragen diese neutrale Position auch gelebt hat, durchaus auch eine positive außenpolitische Akzeptanz wahrnehmen können, wenn es um die Frage der völkerrechtswidrigen Unabhängigkeitserklärung des Kosovo geht, welche ich ablehne, weil es sich um die serbische Integrität handelt, oder aber auch in der Frage des Konflikts in Georgien, wo das georgische Militär in Ossetien einmarschiert ist. Laut OSZE-Beobachtung haben Völkerrechtsverbrechen stattgefunden, und dadurch wurde erst die russische Intervention provoziert, damit es nicht zu mehr Opfern kommen konnte. In diesen Fragen haben wir uns neutral und vermittelnd zu verhalten und zu positionieren und nicht Partei für irgendeine Seite zu ergreifen.
„...me var damcveli avstriis neitralitetis da rogorc opozicioneri politikosi bevr sakamaTo sakiTxebSi am neitralur pozicias vinarCunebdi (...) iseT sakiTxSic, rogoricaa konfliqti saqarTveloSi, sadac qarTveli samxedroebi oseTSi SeiWrnen. euTo-s damkvirveblebis SefasebiT adgili hqonda saerTaSoriso samarTlis danaSauls. mxolod amiT iqna gamowveuli ruseTis intervencia, rom ar yofiloyo ufro meti msxverpli...“

http://www.ots.at/presseaussendung.php?schluessel=OTS_20080826_OTS0283

"Der aktuelle Konflikt in Ossetien und Abchasien - beides georgische Regionen mit russischer Mehrheitsbevölkerung, die ihre Unabhängigkeit als ihr Selbstbestimmungsrecht einfordern -, welcher militärisch durch den georgischen Präsidenten Saakaschwili herbeigeführt wurde und in Folge zum militärischen Einschreiten Russlands geführt hat, zeigt eine geopolitisch für Europa sehr gefährliche Entwicklung auf", führt Strache weiter aus.

„afxazeTi da oseTi umeteswilad rusuli mosaxleobiT dasaxlebuli saqarTvelos regionebi gaxlavT, iyeneben ra TviTgamorkvevis uflebas es regionebi ibrZvian damoukideblobisaTvis, saqarTvelos prezidentis saakaSvilis mier samxedro YZalis gamoyenebam gamoiwvia ruseTis mier samxedro Careva. es aqtualuri konfliqti aCvenebs Tu ramdenad saSiSi procesebis ganviTareba elis geopolitikuri TvalsazrisiT evropas.“

am werilis dawerisas Cven davukavSirdiT qarTuli diasporis ramodenime aqtiur warmomadgenels, romlebsac didi Rvawli aqvT saqarTvelosaTvis gaweuli da maT mokle komentari vTxoveT gaekeTebinaT am sakiTxebTan dakavSirebiT:

gogi oqropiriZes, romelic ukve mravali welia avstriaSi cxovrobs da erTerTi im qarTvelTagania, romelsac udidesi wvlili aqvs avstriaSi qarTuli kulturis wardgenisaTvis. misi muSaoba aris aramarto angaJireba saqarTvelosaTvis, gansakuTrebiT xazgasasmelia is, rom misi RonisZiebebi yovelTvis maRali esTeturi damokidebulebiT gamorCeva. gogi iqropiriZe wers:

„uxerxuli grZnoba geufleba da grcxvenia, rodesac TanamSromeli modis da geubneba: qarTvelebma mobiluri telefoni mompareso... icis, imitom rom manam Caketavdnen telefonis nomers, saqarTveloSi iyo darekili.

kidev ufro didi sircxvilis grZnoba meufleba, avstriaSi macxovrebel qarTvels, rodesac vgebulob, rom Cemi Tanamemamuleni, miuxedavad imisa, rom piradad maTTan iseve cota ram makavSirebs, rogorc im mobiluris momparavebTan, saqmes iWeren iseT politikosTan rogoric aris hans qristian Straxe! ultra memarjvene nacional-populisti, is da misi partiis warmomadgenlebi, iaffasiani demagogiiT, uprincipo lozungebiT (yovelTvis sxvis winaaRmdeg da ara raemisTvis) aRviveben erovnebaTaSoris zizRs, TamaSoben ubralo xalxis dabal grZnobebze da amiT iZenen xmebs da qulebs, samwuxarod zedmetad bevrs (bolo arCevnebze 17%)!

sircxvili maT, vinc udgas gverdSi aseT politikosebs da gansakuTrebiT aq macxovrebel araavstrielebs, vinc Tavis droze aq ara Straxeebma miiRes da umaspinZles! „

jimi dabrundaSvilma mogvwera CexeTidan:


„Cexma Jurnalitma Kkarel DdoleSma, romelic cnobili politikuri da samxedro eqspertia da did yuradgebas uTmobs aRmosavleT evropas, kerZod ki yofil sabWoTa kavSiris qveynebs, gamoTqva mkacri kritika qarTuli opoziciis mier venaSi Sexvedris gamo da aRniSna, rom CexeTis respublikis mediaSi aSkarad uaryofiTad aisaxeba qarTuli opoziciis voiaJi yofil SS-is wevrebis mier daarsebuli ultranacionalisti FPÖ-sTan. xolo radio praRis Jurnalistma dimitro lixtevis (rusuli redaqcia) azriT es Sexvedra mowmob,s Tu ra fuli ikribeba qarTul opoziciaSi ruseTis mxridan am bolo droso“.

statiis Sinaarss exmaureba aseve giorgi kavkasiZe Sveicariidan:

„imis gamo rom qarTvelebs ar aqvT sruli informacia dasavleTSi mimdinare procesebze da saqarTvelosadmi damokidebulebaze, orive mxare iyenebs am informaciul SimSils Tavis sasargeblod da xalxs abiTureben. amas emateba Jurnalistebis momzadebis dabali done.
jer ar vici amis gamosworeba rogor SeiZleba, magram darwmunebuli var, rom rame unda viRonoT.“


ra Tqma unda, Cven gaviziarebdiT im azrs, rom politikoss unda SeeZlos nebismieri problematuri sakiTxebisaTvis rTul SexvedrebSi monawileoba, magram gvainteresebs, ra saSuri iyo am partiasTan maspinZlobiT am etapze saqarTvelos momavalze bWoba, rogorc es kavkasiisa da sxva telemauwyeblobiT gvamcnes?

yovelive amis Semdeg, CvenTvis ufro aqtualuri xdeba kiTxva, Tu rogoria Cveni qarTveli politikosebis koncefcia. saqarTvelos ganviTarebisaTvis. swored aseTi koncefciis uqonlobam ganapiroba nawilobriv is katastrofuli mdgomareoba, raSic bolo wlebSi imyofeba Cveni qveyana.

Cveni azriT aseTi saxis konferenciebi saqarTveloSi intensiurad unda tardebodes. unda iwvevdnen aseve saqarTvelos mimarT negatiurad ganwyobilömecnierebsa Tu politikosebs. swored aq aris didi potenciali qarTuli diasporisa, romelsac SeuZlia seriozuli mediatoris roli Seasrulos am or subieqts Soris. saqarTvelos diasporas Seswevs unari yvela niuansis da konteqstis swori interpretaciebisaTvis, radgan is garedan ufro farTo konteqstSi xedavs saqarTvelos ganviTarebis gzebs, vidre es SeiZleba TviT saqarTveloSi iyos.

qarTuli sazogadoeba mTeli Tavisi mravalferovani speqtriT aqtiurad unda monawileobdes da TviTon unda qmnides Tavisi qveynis momavlis koncefcias. Cven darwmunebulni varT, rom amas SesZlebs qarTuli sazogadoeba, rodesac is Tavisufalni agresiisagan, SeZlebs moisminos gansxvavebuli azri. am SemTxvevaSi movlenebi da Sefasebebi iqneba ufro farTo konteqstSi iqneba danaxuli da ara erTmaneTisadmi agresiidan gamomdinare, xolo qarTuli media Tavisi profesionalizmiT xels Seuwyobs aseTi koncefciis Camoyalibebas.

mokle damateba: am statiis weris dros, rogorc qarTuli mediidan SevityveT, rom ukve sabolood Camoyalibda aliansi, kako asaTianis –tradicionalstTa kavSiri, gia maisaSvilis momavlis partia, konstantine gamsaxurdias Tavisuflebis partia da guguli maRraZis „qalTa partia“.

CvenTvis Zalian saintereso iqneboda am axlad Seqmnil alianss erTad emsjela Cveni statiaSi gamoTqmuli SeSfoTebis Sesaxeb da aReniSnaT Tavisi aqtualuri damokidebuleba am sakiTxebis mimarT. es pasuxi Cven swored imitomac gvainteresebs, rom rogorc Cans es aliansi sakmaod saintereso winadadebebs ayalibebs, sadac swored sazogadoebis azria aqcentirebuli.

Cven gvinda dagarwmunoT, rom Cvens mier gamoTqmuli wuxili aranairi „mtrobis“ damokidebulebiT ar aris gamoTqmuli, piriqiT, Cven vusurvebT Tqvens alianss saintereso muSaobas da warmatebebs. Cven namdvilad gvjera, rom Tqven da Cven erTnairad gvawuxebs saqarTvelos da Cveni yvelas momavali da vfiqrobT, rom iseTi jansaR kritikas, rogoric imedia, rom es Cveni werilia aseve saRi da konstruqciuli pasuxiT gamoexmaurebiT.

რას წერენ გერმანელი მეცნიერები საქართველოს კონფლიქტების შესახებ

ras weren germaneli mecnierebi saqarTvelos konfliqtebis Sesaxeb

erTi statiis magaliTze

nana WeliZe Jaki

marika lafauri-burk

saqarTvelosa da ruseTs Soris agvistos omis Semdeg dasavleT evropaSi bevri sxvadasxva RonisZiebebi Catarda. Cven didi YyuradRebiT vadevnebT Tvalyurs germaniaSi mimdinare movlenebs am TemasTan dakavSirebiT. tradiciulad, germaniis roli am krizisis daZlevaSi Tu sxva mniSvnelovan gadawyvetilebebSi didia. amitom gansakuTrebul mniSvnelobas iZens TiToeuli gamoqveynebuli masala, samecniero daskvna, sxvadasxva forumebi Tu konferenciebi. yvelaferi is, rac saqarTvelos da kavkasiis Temas exmaureba.

erTi periodi CvenTan siamayiT aRniSnavdnen, rom saqarTvelom informaciuli omi miogoo. sainteresoa ras vgulisxmobT informaciul omSi, mxolod imas dabombili goris suraTebma rom moiara mTeli germanuli presa? Cven ara gvaqvs saSualeba sxvadasxva qveynebSi aseTi intensiurobiT mivadevnoT Tvali medias da amitom mxolod germaniis magaliTze avRniSnavT, rom informaciuli TvalsazrisiT saqarTvelos mdgomareoba saxarbielod ar gamoiyureba.

savalaloa is faqti, rom 90-iani wlebidan moyolebuli saqarTvelos Temaze informaciuli foni yovelTvis Zalian mwiri iyo, ris Sedegebsac exlandel gamwvavebul mdgomareobaSi gansakuTrebiT TvalnaTliv vxedavT.

aq erTi mxriv problema gvaqvs imasTan, rom qarTuli samecniero wyaroebi TiTqmis araa xelmisawvdomi, arsebobs mcire mxolod dainteresebul viwro wreebze gaTvlili publikaciebi. saSualo germaneli informacias samxreT oseTis da afxazeTis istoriis Sesaxeb iRebs yvelasgan, mxolod ara qarTveli istorikosebisgan. aseve cotaa bilateraluri proeqtebi samecniero doneze, aq moRvawe aqtiur sazogadoebebs (lile hamburgSi, geoforumi frankfurtSi da calkeuli pirovnebebi) aqvT Zalian SezRuduli saSualebebi. meores mxriv, bolo dros kavkasiologiis fakultetebic daixura da am dargSi cota specialistebi muSaoben. es ukanasknelni ki, ra Tqma unda pirvel rigSi mxolod TavianT kvlevebs uweven lobirebas. 90-iani wlebidan moimata germanulenovani avtorebis wignebma Tu publikaciebma. bevri maTgani Seicavda damaxinjebul informaciebs. (Tundac qalbatoni gabriele krone-Smalcis gamocemebi rad Rirs, romelic 90-iani wlebidan moyolebuli dRemde sazogadoebriv azrs qmnis!) Cven adrec migvimarTavs saqarTvelos warmomadgenlebisaTvis, rom kvalificiuri pasuxi gaecaT msgavs publikaciebze.

am yvelafris gaTvaliswinebiT movuwodebT saqarTvelos sazogadoebas da xelisuflebas, rom gamoiyenos yvela arsebuli SesaZlebloba da organizebulad Seecados am xarvezebisa da vakuumis gamosworebas.

es werilic am xarvezis gamosworebis mcdelobaa, sadac gvinda gagacnoT germaneli mecnierisa da kavkasiis sakiTxebSi euTos mrCevelis marieta qionigis erT-erTi statia. Qqalbatoni Qqionigi miwveulia yvela konferenciaze, bolo wlebia aqveynebs saqarTveloze statiebs. misi Sexedulebebi da Tezisebi germaniaSi ganixileba, rogorc standarti saqarTvelos sakiTxebis Sefasebisas. (damatebiTi informacia: www.core-hamburg.de)

es statia imiTac aris saintereso, rom igi daibeWda axlad gamosul wignSi, romlis avtoria cnobili istorikosi udo Stainbaxi.(gamomcemloba C.H.Beck oHG, München 2008 ISBN 9783406568008 Der Kaukasus Geschichte-Kultur-politik, Tanaavtoria mari-karin fon gumpenberg, Policy Central Asia in München- is xelmZRvaneli da euTo-s misiis TanamSromeli saqarTveloSi) batoni Stainbaxi islamis cnobili specialistia, aqedan gamomdinare misma axalma wignma gamosvlisTanave gansakuTrebuli yuradReba miiqcia, Cvenc maSinve SeviZineT es wigni da aRmovaCineT, rom es aris mxolod statiebis krebuli da ara batoni Stainbaxis saavtoro namuSevari. statiebis avtorebi arian saqarTvelosTan dakavSirebiT ukve germaniaSi kargad cnobili avtorebi. misasalmebeli faqtia is, rom batoni Stainbaxi kavkasiis kulturaze akeTebs erT-erT aqcents. miuxedavad amisa, wignSi axals verafers amoikiTxavT, es avtorebi da maTi poziciebi kavkasiis TemiT dainteresebul pirTaTvis didi xania cnobilia. aseve, gaurkvevelia batoni Stainbaxis damokidebuleba TviTon SinaarsTan, Tu ramdenad eTanxmeba is Tavisi saxeliT gamoqveynebul wignSi avtorebs. gvinda mivaniSnoT, rom avtorebi mxolod statiis bolos moixseniebian da ara sarCevSi. es detali amZafrebs STabeWdilebas, rom batoni Stainbaxi sazogadoebisaTvis wignis avtorad mioazreba. wignis anonsSi miTiTebulia, rom es kavkasiis sakiTxebSi „standarti“ da „samagido wignia“. Cven araviTar SemTxvevaSi ar gvinda batoni Stainbaxis ganzraxva eWvis qveS davayenoT, mTlianobaSi misi damokidebuleba kavkasiis sakiTxebis mimarT, rogorc Cans negatiuri ar unda iyos. magram gviCndeba kiTxva ramdenad SeiZleba erTi avtori aerTianebdes aseT sxvadasxva poziciebs? ra mizans emsaxureba erTi da igive avtorebis exla sxva da ufro warmomadgenlobiT formatSi SefuTva? Dda rac mTavaria mivmarTavT qarTvel specielistebs, - risi bralia, rom msgavs Tu sxva gamocemebSi qarTveli mecnierebis naSromebi ver poulobs adgils? aris Tu ara saqarTvelos mxridan gamoxmaurebebi samecniero Tu sazogadoebriv doneze dasavleTSi mimdinare procesebis mimarT? ras vakeTebT Cven seriozulad sazogadoebrivi azris ganviTarebisaTvis? ra organizirebuli muSaoba mimdinareobs am sferoSi? (am SemTxvevaSi mxedvelobaSi gvaqvs gamocemebi, Targmanebi, publicistika)

davubrundeT q-ni marieta qionigis am statias. statia dayofilia qvesaTaurebad. Cven moviyvanT ramodenime nawyvets.

„samxreT oseTis gadauWreli problemebi

(aramdgradi samSvidobo SeTanxmeba) 1990-ian wlebSi kavkasiaSi gaCaRebulma omebma sabolood daamsxvria aqamde arsebuli romantiuli miTebi am regionis Sesaxeb. kavkasia odiTganve xom „enebis mTad“ iwodeboda, sadac 40-mde gansxvavebuli erovnebis mosaxle 60-mde enaze saubrobs da erTmaneTTan mSvidobianad cxovrobs. es mSvidoba ki sabolood maSin dairRva, rodesac sabWoTa kavSiris nacionalisturi politikis Sedegad sazRvrebis xelovnuri gadaweva ganxorcielda.

am procesebis Sedegad ki gansakuTrebiT osi xalxi dazaralda. 1918 wels saqarTvelos damoukideblobis gamocxadebis Sedegad osi xalxi sabolood Suaze gaxleCili aRmoCnda saqarTvelosa da ruseTs Soris.

(unda aRiniSnos rom am mosazrebas orad gayofil os xalxze xSirad gaigonebT germaniaSi. MmTarg.) momdevno 70 wlis manZilze sabWoTa diqtaturis pirobebSi eTnikur-teritorialuri dapirispirebebi Tumca farulad, magram mainc mimdinareobda.

Mmosalodneli asimilaciis da gaucxoebis SiSiT inspicirebul konkurenciebs adgilobriv xelisufalTa mier gavlenis sferoebis gadanawilebaze daemata sabWoTa xelisuflebis mudmivi mcdelobebi gamoeyenebina samxreT oseTi rogorc koziri saqarTvelos erovnul ganmanTavisuflebeli moZraobis winaaRmdeg.

sabWoTa kavSiris daSlis Semdeg, samxreT oseTi Tavisi teritorialuri poziciebis gaZlierebas Seecada, rasac qarTvelebis mxridan winaaRmdegobebi mohyva. gaCaRda saomari moqmedebebi. oficialurad qarTul-osuri konfliti 1992 wlis 24 ivniss soWSi dadebuli samSvidobo xelSekrulebiT da 2004 wels ganaxlebuli xelSekrulebiT gadaWrilad iTvleba. miuxedavad amisa, SeiaraRebuli konfliqtebi mudmivad mimdinareobs. samxreT oseTis statusis sakiTxi ki 2007 wlamde gadauWreli darCa.

Kosi xalxis eTnogenezisi. konfliqti qarTvelebsa da samxreT osebs Soris istoriulad Rrmad fesvgamdgar eTno-teritorialur dapirispirebis Sedegia, is efuZneba am or ers Soris arsebul eTnikur, teritorialuri da kulturul- anTropologiur gansxvavebulobas. amiT aixsneba samxreT oseTis teritoriaze mosaxleobis gansaxlebis da Zalauflebis demonstrirebis mimdinare procesebi.

Semdeg avtori mokled mimoixilavs osuri enis Camoyalibebis procesebs.

da aRniSnavs, rom „ 1954 wlidan osuri enis damwerloba kirilicaze iqna agebuli, manamde ki saqarTvelo da ruseTi wlebis manZilze upirispirdebodnen erTmaneTs enobrivi gavlenis mosapoveblad da cdilobdnen axladSeqmnil osur damwerlobisaTvis Tavs moexviaT Sesabamisad xan qarTuli da xan rusul anbani.“

(gaugebaria ras niSnavs „manamde“. mTarg.)

Semdeg grZeldeba:

„...maT (osebis) eTnologiuri da enobriv-avtoxtonur gansakuTrebulobas emateba isic, rom osebi ZiriTadad qristianebi arian da CrdiloeT-kavkasiis musulman erebis erovnul ganmanTavisuflebel brZolebSi, romelic me-19 saukunSi caristuli ruseTis winaaRmdeg mimdinareobda, isini monawileobas ar iRebdnen. Oosebi sakuTari TviTgamorkvevisaTvis ibrZodnen samxreT kavkasiaSi qarTvelebis winaaRmdeg da am brZolis fonze mudmivad cdilobdnen ruseTisgan mxardaWera moepovebinad. aqedan gamomdinare osebi rusebis „ymebad“ moiazrebodnen da didi xniT izolaciaSi imyofebodnen.“

qarTuli sazogadoebisaTvis albaT yvelaze saintereso iqneba qvesaTauri „konfliqtis istoriuli ganviTareba“, amitom am Tavs mTlianad moviyvanT:

„maSin rodesac samxreT osebi TavianT CrdiloeT kavkasiaSi saukuneebis manZilze mcxovreb winaprebze miuTiTeben da TavianTi gansaxlebisa da avtonomiur uflebebs amiT asabuTeben, saqarTvelo maT moTxovnebs samaCablod wodebul

(samaCablo ase uwodeben am regions wlebis manZilze aq gabatonebuli Tavadis saxelis mixedviT) Sida qarTlSi (Sida qarTli regionia CrdiloeT saqarTveloSi) kategoriulad uaryofs. (gvinda avRniSnoT, rom „samaCablo“ aq xSirad gansakuTrebul konteqstSi moixsenieba, - rogorc regioni, sadac qarTveli Tavadi iyo gabatonebuli. mTargmn.) saqarTvelos argumentad mohyavs is faqtebi, rom osebi ruseTis samxreT sazRvarze pirvelad me-17 saukuneSi dasaxldnen da aqedan gamomdinare am regionSi „stumrebi“ arian da rom oseTi me-19 da me-20 saukuneebSi xelmeored iqna gayofili saqarTvelosa da ruseTs Soris da amdenad samxreT oseTi rogorc damoukidebeli administraciuli erTeuli ar arsebobda.OoseTis samxreT nawili jer kidev me-19 saukuneSi qarTveli Tavadebis mmarTvelobis qveS iyo, CrdiloeT nawili ki ruseTis administraciul erTeulebis daqvemdebarebaSi Sedioda. im droisTvis osebi yvelaze gaWirvebul fenas warmoadgendnen, xSiri iyo glexTa amboxebebi, romlebic umetesad marcxiT sruldeboda. 1918 wlis 22 aprils (Secdoma araa, 22 aprilia teqstSi miTiTebuli. mTargmn.) isargebla ra ruseTSi revoluciuri areulobebiT saqarTvelom damoukidebloba gamoacxada. riTac oseTis gayofis sakiTxi sabolood iqna dagvirgvinebuli.

amas mohyva rigi ajanyebebisa 1918-1920 wlebSi, romlebic qarTulma jarebma sisxlSi CaaxSves. mxolod 1920 wlis aprilidan ivnisis CaTvliT 5.000 adamiani daiRupa, daaxloebiT 20.000 osma ki samxreT oseTidan CrdiloeT oseTs Seafara Tavi.

1922 wels samxreT oseTs avtonomiuri olqis statusi mieniWa saqarTvelos sabWoTa respublikis farglebSi. xolo CrdiloeT oseTma 1936 wels avtonomiuri respublikis statusi miiRo ruseTis federaciis farglebSi. aseTi saxelmwifoebriv-samarTlebrivi dayofa sabWoTa kavSiris daSlis merec SenarCunebuli iqna.

1989 wels sabWoTa xelisuflebis mier Catarebuli aRweriT

saqarTveloSi cxovrobda 164.000 osi, amaTgan samxreT oseTSi 65.000, (mTlianad samxreT oseTSi 98.000 macxovrebeli iyo).

amJamad ar arsebobs dazustebuli ricxvebi mosaxleobis raodenobisa da eTnikuri dajgufebebis Sesaxeb.“

Cveni survili iqneboda, saqarTvelos mxarem seriozulad imuSaos sazogadoebis informaciis TvalsazrisiT, xeli Seuwyos mTargmnelobiTi muSaobis ganviTarebas, daamyaros meti kontaqtebi dasavleT evropis specialistebTan, Catardes forumebi, amasTan dakavSirebiT yuradReba mieqces komunikaciis kulturulad warmoebas, moiwvion es specialistebi, waakiTxon maT leqciebi saqarTveloSic. ganviTardes da gaZlierdes umciresobebis sazogadoebaSi integrirebis programebi. Cveni azriT ganaTlebis saministros, kulturis saministros da axlad Seqmnili diasporis saministros uwyebebi aRWurvili unda iyos soliduri biujetiT. Seiqmnas sistemebi, rom gegmazomierad mimdinareobdes muSaoba, gamoiyenon dasavleTSi mcxovrebi qarTvelebis kontaqtebi da urTierTobebis gamocdileba, romlebmac cxovrebis adgilis mixedviT am qveynebis mentalitetsac kargad icnoben, rac kargi orientiri SeiZleba iyos. Cveni azriT, saqarTvelos momavali mxolod misi ganaTlebis da kulturuli instituciebis sistemebis ganviTarebaSi unda iyos. es albaT erTerTi mniSvnelovani gzaa saqarTvelos momavlisaTvis da ara Zalovani struqturebis ganviTareba. (es TavisTavad, magram ara am kategoriebis xarjze). imedi gvaqvs, qarTveli specialistebi gamoexmaurebian am werils. Tu romelime qarTveli specialisti moisurvebs argumentirebuli pasuxis gacemas am werilze, SegiZliaT dagvikavSirdeT saqarTvelos diasporasTan urTierTobis saministros saSualebiT.

dekemberi 2008